Två veckors biologi - vad har vi hunnit med?

Vill sammanfatta vad vi gjort under vår korta tid tillsammans, ni i 9A och jag.

* Andningen. Att vi andas in luft i våra lungor. Luftstrupe - bronker - bibronker - bronkioler - lungblåsor (alveoler).
   Där, längst "ut"i bubblorna sitter ett tunt och fint nät av små små blodkärl (kapillärer). Nu sker gasutbytet. Syret som luften har med sig passerar igenom de tunna väggarna i alveolerna ut till de tunna blodkärlen och IN I BLODET.

   Blodet å sin sida har med sig koldioxid som kroppens celler bildat genom cellandningen (arbetet med att tillverka energi), och blodet lämnar av koldioxiden IN TILL ALVEOLEN via de tunna kapillärerna runt dem.

Syret vi andats in åker nu med lungvenen (enda venen med syrerikt blod!) till VÄNSTER FÖRMAK, vidare inom hjärtat till VÄNSTER KAMMARE, och ut genom AORTAN, och andra ARTÄRER till kroppens alla celler.

Artär till vänster - tjock och kraftig med muskulatur som står emot högt tryck.

När de allt tunnare artärerna närmar sig en cell bildas ett litet nätverka av supertunna blodkärl - KAPILLÄRER - som gör att syret kan lämnas av till cellen, och cellen kan lämna av sitt skräp, sitt avfall - koldioxid - till blodet som tar med sig den ifrån cellen.

Nu tar först pyttesmå, sedan större VENER över och transporterar det syrefattiga men koldioxidhaltiga blodet tillbaks till hjärtats HÖGRA FÖRMAK, genom segelklaffar in i VÄNSTER FÖRMAK för att slutligen skicka blodet ut TILL LUNGORNA för att göra sig av med koldioxiden, och för att ta upp nytt SYRE

Ven till höger. Tunnare och sladdrigare, med klaffar inuti för att blodet inte ska backa i systemet. 

Blodkroppar blev till leukemiprat...

Hej!
Idag spårade väl lektionen ur lite, och jag fastnade i att prata om när jag hade leukemi istället för att fullfölja resonemanget med de olika blodkropparna.

Å andra sidan så handlar ju leukemin om blodet, och vi ska ju undervisa om sjukdomar i blodet, men framförallt tycker jag att det blir ett prat om livskunskap. Vad värderar vi här i livet? När vi är friska har vi hur många önskningar som helst, och krav på att saker ska bli på ett visst sätt, gnäller på saker som är tråkiga. Men om man är sjuk har man bara en önskan - att bli frisk.

Det är saker som är viktiga att reflektera över, särskilt som vi idag lever ett ganska hektiskt liv, ofta med fokus på yta och, kanske fejkad "facebook-lycka".

Försök att vara tacksam för vad vi har, landa i det och försöka uppskatta vår vardag.

På bilden ovan ser man mig på klassfoto från åk 6, och sedan hur jag ser ut under pågående cellgiftsbehandling i åk 7.

/ Frida

Måndag - blodkärl och blodkroppar

Vi kikar klart på En cellsam historia och går vidare med vita blodkroppar och blodplättar i morgon.

Här kom det! 

Blodgruppsbestämning och lungkapacitet

Hej!
Sent inlägg pga krångel med Blogger, men nu så!
I fredags testade vi er lungkapacitet med hjälp av en spirometer. Man får fram sitt värde mätt i kubicentimeter, vilket betyder att om det står 4500 cm3, är det samma sak som 4,5 dm3 som ju är detsamma som liter. Alltså 4,5 liters lungvolym.
Generellt brukar pojkar ha lite större lungkapacitet än flickor, men det kan helt klart variera, och påverkas av träning eller rökning till exempel.



De som ville fick också undersöka vilken blodgrupp ni har. Det sker med hjälp av anitgener mot A, B respektive Rhesusfaktorn. Ett stick i fingret, en droppe blod i varje "grop" på plastkortet, och sedan en droppe av antigenerna.



I de fall det egna blodet reagerar med att krackelera, spricka, visar det att man har dessa antigener i sitt eget blod. Så vilken blodgrupp har jag?



Just det, ARh+.

Nästa vecka kollar vi först de tre olika typerna av blodkärl (artärer, vener och kapillärer), samt de tre olika typerna av blodkroppar (röda, vita och blodplättar). Därefter tar vi oss an hjärnan och nervsystemet!

Mvh Frida

Hej 9A!

Här kommer bilden från dagens lektion. Hoppas att ni lärde er något nytt idag! :)

Genetik

På fredag kör vi ett test på hjärnan o nervsystemet, och det vi hunnit med av genetiken. 

Genetik: DNA-spiralen, kvävebaser som sätts samman och bildar olika protein.

Cellkärnan ger uppdrag till cellen att producera ett visst protein. DNA delas och en halva (mRNA) åker ut för att visa de lösa kvävebaserna (tRNA) vad som ska sättas samman när de möts i cellens ribosom (proteinfabriken). Kvävebaserna sitter ihop tre och tre tillsammans med hjälp av en aminosyra. När sammansättningen är klar kommer det protein som cellkärnan beställt, ut på andra sidan ribosomen.

När en DNA-molekyl ska kopiera sig ser det ut så här:

Genteknik

Ett sätt att ”odla” tex mänskligt tillväxthormon. 

Genetik - filmer att titta på

Tre filmer om genetik, där Tommy Lucassi pratar till olika bilder från olika läromedel om innehållet i vår lilla kurs, finns i länkraden överst i bloggen.

Ni väljer i tur och ordning Genetik Del 1, Genetik del 2 och sen Genetik del 3. Titta på dem i lugn och ro, och flera gånger om det behövs för att du ska känna att du får koll.

Cirka 30 min allt som allt, en tid som du har utan vidare. Försök förstå, vi återkopplar i vecka 10, efter er Studiedag.

Del 1 handlar om grunderna, om DNA-spiralerna, hur de hänger ihop, om RNA och hur de hjälper till för att bygga nya proteiner (ny DNA-molekyl). Börja där.

Del 2 tar upp de 23 kromosomparen, hur de ärvs från mamma och pappa. Den tar även upp olika anlag som är dominanta eller recessiva (vikande, svagare), och hur man kan tillverka så kallade korsningsscheman för att ta reda på det förväntade utfallet av olika korsningar.

Del 3 handlar om att på olika sätt ändra DNA, kloning (att göra en exakt kopia av en organism), GMO (genmodifierade organismer) att man kan ersätta endast en liten del av DNA för att till exempel få ett tåligare sädesslag eller att få en kropp att tillverka insulin om den inte kan det (om man har diabetes). Tommy tar även upp etiska dilemman som kan uppstå i samband med genteknik. Är allt bara bra, eller finns det risker?

/ Frida

Tisdag start arv och miljö