En mamma har i sina celler två X-kromosomer, så hon kan skicka med antingen det ena eller det andra X:et i ägget.
En pappa har kombinationen XY, dvs en X-kromosom och en Y-kromosom (mindre i storlek). Han kan skicka med antingen en X-kromosom eller en Y-kromosom i sina spermier.
Korsningsschemat nedan visar hur det blir antingen flickor eller pojkar.
När det gäller X-kromosombundet arv så är det så att vissa egenskaper finns så högt upp på X-kromosomen, så att motsvarande plats på Y-kromosomen existerar inte. Det finns alltså ingen plats (loki) för anlaget (allelen) på Y, så finns den med på X-kromosomen hos en pojk så kommer det anlaget att framträda, även om anlaget är recessivt. T.ex så framträder en recessiv (kräver två vikande anlag för att framträda) sjukdom även med endast ett anlag på X-kromosomen hos pojkar, men inte hos flickor. Det är det som bilden nedan visar. Här gäller det röd/grön färgblindhet.
Flickor behöver homozygot recessiv (ff) medan det för pojkar räcker med (f).
Det vänstra korsningsschemat visar att en anlagsbärande kvinna som får barn med en frisk man, troligen kommer att få 50% friska icke anlagsbärande barn, 25% av barnen är friska men anlagsbärande flickor och 25% av barnen blir sjuka pojkar (den gröna rutan). Ser ni systemet?
Det högra schemat visar kombinationen anlagsbärande frisk mamma och sjuk (färgblind) pappa. Här blir 50% av barnen sjuka med (ff) hos flickorna och (f) hos pojkarna.
50% av barnen blir friska, men utav dem så har flickorna anlag för färgblindhet.
Här visar det sig att det är betydligt vanligare med färgblindhet hos pojkar än hos flickor, och det förstår vi ju nu med hjälp av våra korsningsscheman. 8% av alla pojkar är färgblinda för rött och grönt, medan bara 0,5% av flickorna.
Kolla länkar till svt's Vetenskapens Värld om genetik och gamla NP biologi!
Repetera vad vi gjort till nästa gång!
Jag gillar att tjuren har 3 ben, vänta...
SvaraRadera