Veckan före NP

Vi har i veckan jobbat oss fram i häftet och är nu faktiskt igenom hela. Därför passade vi sista lektionen på att repetera lite från gamla NP i biologi. Provet från 2013 ligger på länk här i bloggens övre länkrad. Det är bara att klicka in och välja Biologi och delprov A1, A2 osv. Även bedömningsanvisningar ligger ute, så att ni vet hur man bedömer svaren, samt vad som krävs för att få ett E t.ex.

Med 9D hann vi inte exemplifiera laborationen, dvs den instruktion som ni ska skriva åt er själva, så det får vi ta på måndag.

Det är också viktigt att ni repeterar hela högstadiets kurs i biologi allt från ryggradsdjur till genetik, men allra viktigast är nog att ni har koll på FOTOSYNTESEN och CELLANDNINGEN.

På delprov A1 från -13 kom en fråga upp gällandes ärftlighetslära och det passar ju perfekt nu med tanke på vad vi håller på med. Och givetvis kom det omedelbart upp som diskussion i båda grupperna "men det beror ju på om mamman har ett eller två anlag!"

Suveränt! Vi ritade sedan upp - vilket jag rekommenderar och vill/kräver att ni gör även på provet - korsningsschema som visar på de olika alternativen. 

Ordet "genotyp" kom upp (i 9C på genomgång) och det är alltså varianten på arvsanlagen, om genotypen är homozygot recessiv (ss) homozygot dominant (SS) eller heterozygot (Ss). Hänger ni med?

Här nedan ser ni vad ni "får betalt" i form av olika poänger för olika typer av svar. Som sagt - rita och beskriv med ord!

Ha en supertrevlig helg, och har ni inte tittat på filmen som finns länkad så gör det. Kolla också in NP med samlad bedömning så att ni förbereder er så mycket det går!

Kram Frida!

Flicka, pojke, X-kromosombundet arv samt kloning

En mamma har i sina celler två X-kromosomer, så hon kan skicka med antingen det ena eller det andra X:et i ägget. 

En pappa har kombinationen XY, dvs en X-kromosom och en Y-kromosom (mindre i storlek). Han kan skicka med antingen en X-kromosom eller en Y-kromosom i sina spermier.

Korsningsschemat nedan visar hur det blir antingen flickor eller pojkar.

När det gäller X-kromosombundet arv så är det så att vissa egenskaper finns så högt upp på X-kromosomen, så att motsvarande plats på Y-kromosomen existerar inte. Det finns alltså ingen plats (loki) för anlaget (allelen) på Y, så finns den med på X-kromosomen hos en pojk så kommer det anlaget att framträda, även om anlaget är recessivt. T.ex så framträder en recessiv (kräver två vikande anlag för att framträda) sjukdom även med endast ett anlag på X-kromosomen hos pojkar, men inte hos flickor. Det är det som bilden nedan visar. Här gäller det röd/grön färgblindhet. 

Flickor behöver homozygot recessiv (ff) medan det för pojkar räcker med (f). 

Det vänstra korsningsschemat visar att en anlagsbärande kvinna som får barn med en frisk man, troligen kommer att få 50% friska icke anlagsbärande barn, 25% av barnen är friska men anlagsbärande flickor och 25% av barnen blir sjuka pojkar (den gröna rutan). Ser ni systemet?

   Det högra schemat visar kombinationen anlagsbärande frisk mamma och sjuk (färgblind) pappa. Här blir 50% av barnen sjuka med (ff) hos flickorna och (f) hos pojkarna. 

50% av barnen blir friska, men utav dem så har flickorna anlag för färgblindhet.

Här visar det sig att det är betydligt vanligare med färgblindhet hos pojkar än hos flickor, och det förstår vi ju nu med hjälp av våra korsningsscheman. 8% av alla pojkar är färgblinda för rött och grönt, medan bara 0,5% av flickorna.

Kolla länkar till svt's Vetenskapens Värld om genetik och gamla NP biologi!

Repetera vad vi gjort till nästa gång!

Genetik