Idag har vi jobbar med det autonoma nervsystemet, och kikat på vad som händer med de olika delarna pupiller, salivproduktion, andning, puls, matspjälkning i magsäcken och i tarmarna när vi utsätts för kraftig stress.
Det jag inte underströk idag var vikten av att inte vara i det sympatiska systemets grepp för länge eller för ofta, eftersom dess verksamhet bryter ner vår kropp och våra funktioner. Stresshormoner kommer ut i blodet från binjurarna, och det är tänkt att hjälpa oss att springa eller slåss. Det tar blod (och därmed även syretillförsel) från mage och tarmar för att skicka ut till kroppens muskler.
Därför är denna reaktion bra om den används just till kroppsrörelse. Om den INTE gör det kan dessa hormoner istället göra oss sjuka.
Det är viktigt att om man hamnar i stress att man försöker bilda sig en överblick av sin situation, vad kan jag sluta med, vad behöver jag mer utav, hur kan jag förhindra att stressen uppkommer på jobbet osv. Många yrken idag är väldigt stressframkallande, och det slutar alltför ofta med att folk kör på "ända in i väggen", och inte ger sig förrän kroppen helt enkelt säger stopp.
Att de äldre delarna i hjärnan tar över och bestämmer över de yngre är tydligt när man hamnar i någon sorts fobi. Eller panikångestattacker.
Jag delgav hur jag verkligen försökt att få min hjärna (den tänkande hjärnbarken 50000 år gammal) att fatta att det inte är nåt farligt att sitta kvar i stolen på biosalongen en bit in på raden, men att min reptil- och känslohjärna (300-200 miljoner år gammal) vinner i bråket eftersom dessa delar är äldre. Därför känns det för vissa (med min typ av problematik) som att man nästan håller på att svimma, spy eller kvävas i situationer som för den stora massan bara är roliga. Det sympatiska nervsystemet spelar oss då ett spratt. Denna typ av problem går tack och lov att bli av med. Men man ska veta, att för den som upplever panik i en biosalong är det verkligen ingen lek. Det är ju på ett sätt spännande vad hjärnan kan bråka med oss och våra tankar, trots allt vårt intellekt! (9C på morgonen)
Vi pratade idag också om vikten av att gå på dass! :) (Med 9D på eftermiddagen)
Kroppen mår bra av att man får ur sig sitt avfall. Vi var också övertygade om att ju nyttigare man åt, mer fibrer, grönsaker, frukt, bra kolhydrater och proteiner, desto oftare var man tvungen att på toa. Och likadant åt andra hållet - äter man skräpmat så verkar det som att kroppen inte behöver göra sig av med lika mycket, utan då kan det blir bara var tredje dag eller så. Målet är att vi ska gå en gång om dagen.
Vi diskuterade även möjligheten att ställa hälsodiagnoser utifrån det vi ser i toaholken. Kittfärgat (ljust gult) är inget bra, grönaktigt är inte så bra det heller, och om det finns blod i avföringen bör man kontakta läkare så att man får saken undersökt. Har man däremot dragit i sig nästan en liten rödbetsjuice behöver man inte undra varför det ser lite annorlunda ut ett tag... :D
Fredagarna har en tendens att bli lite "utanför lådan", men vi får ändå med oss en mängd livsnyttigheter! Och skitfrågan kom faktiskt upp då vi pratade om hur matspjälkningen reagerar på nikotin efter maten till exempel. Inte sällan måste man gå på toa efter en cigarett eller snus, om man nyttjar den typen av produkt, det kör igång systemet. Men det vet ju förstås ni inget om eftersom ni inte har provat eftersom ni inte är 18 år ännu!
I nästa vecka ska vi ha vårt avslutande prov. Ni skall då kunna redogöra för följande:
- hur en nervcell ser ut och är uppbyggd
- CNS och PNS och vad som ingår i de olika delarna - OCH i deras undergrupper, alltså CNS-autonoma ns med i sin tur sympatiska och parasympatiska ns. Och dels PNS-Somatiska ns med sina tre varianter av nervtrådar, sensoriska, motoriska och sammanbindande.
- hjärnans tre viktigaste delar: stora hjärnan, lilla hjärnan och hjärnstammen, samt vad de har för uppgifter/ansvarsområden.
- hjärnans utveckling från reptilhjärna till tänkande människa (hypotalamus, amygdala och hjärnbarken)
- ni kan också veta att ihop med hypotalamus och amygdala, som båda ligger mycket tätt intill hjärnstammen, finns en tredje anhopning med nerver som kallas hippocampus. Den ser ut som sjöhäst och är viktig för minnet.
- läs om hormoner i häftet ni fått ut (svart sida), memorera 2-3 st.
- kika i samma häfte för att lära dig lite om var i hjärnan de olika områdena finns. Sinnescentrana är bra att kunna (lukt, smak, syn, hörsel och känsel) lär dig ett par ytterligare.
- ta reda på varför sömn är så viktigt för hjärnan och oss som levande varelser.
OBS! GÖR QUIZEN SOM FINNS UPPE I LÄNKEN! Klicka på den, fyll i ditt namn och börja!
Använd också alla era frågelappar och förhör dig själv eller varandra!
Lycka till! /Frida
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar