/ Frida 😉
lördag 30 januari 2016
fredag 29 januari 2016
Det autonoma nervsystemet och lite till, samt "to do-list" inför provet
Idag har vi jobbar med det autonoma nervsystemet, och kikat på vad som händer med de olika delarna pupiller, salivproduktion, andning, puls, matspjälkning i magsäcken och i tarmarna när vi utsätts för kraftig stress.
Det jag inte underströk idag var vikten av att inte vara i det sympatiska systemets grepp för länge eller för ofta, eftersom dess verksamhet bryter ner vår kropp och våra funktioner. Stresshormoner kommer ut i blodet från binjurarna, och det är tänkt att hjälpa oss att springa eller slåss. Det tar blod (och därmed även syretillförsel) från mage och tarmar för att skicka ut till kroppens muskler.
Därför är denna reaktion bra om den används just till kroppsrörelse. Om den INTE gör det kan dessa hormoner istället göra oss sjuka.
Det är viktigt att om man hamnar i stress att man försöker bilda sig en överblick av sin situation, vad kan jag sluta med, vad behöver jag mer utav, hur kan jag förhindra att stressen uppkommer på jobbet osv. Många yrken idag är väldigt stressframkallande, och det slutar alltför ofta med att folk kör på "ända in i väggen", och inte ger sig förrän kroppen helt enkelt säger stopp.
Att de äldre delarna i hjärnan tar över och bestämmer över de yngre är tydligt när man hamnar i någon sorts fobi. Eller panikångestattacker.
Jag delgav hur jag verkligen försökt att få min hjärna (den tänkande hjärnbarken 50000 år gammal) att fatta att det inte är nåt farligt att sitta kvar i stolen på biosalongen en bit in på raden, men att min reptil- och känslohjärna (300-200 miljoner år gammal) vinner i bråket eftersom dessa delar är äldre. Därför känns det för vissa (med min typ av problematik) som att man nästan håller på att svimma, spy eller kvävas i situationer som för den stora massan bara är roliga. Det sympatiska nervsystemet spelar oss då ett spratt. Denna typ av problem går tack och lov att bli av med. Men man ska veta, att för den som upplever panik i en biosalong är det verkligen ingen lek. Det är ju på ett sätt spännande vad hjärnan kan bråka med oss och våra tankar, trots allt vårt intellekt! (9C på morgonen)
Vi pratade idag också om vikten av att gå på dass! :) (Med 9D på eftermiddagen)
Kroppen mår bra av att man får ur sig sitt avfall. Vi var också övertygade om att ju nyttigare man åt, mer fibrer, grönsaker, frukt, bra kolhydrater och proteiner, desto oftare var man tvungen att på toa. Och likadant åt andra hållet - äter man skräpmat så verkar det som att kroppen inte behöver göra sig av med lika mycket, utan då kan det blir bara var tredje dag eller så. Målet är att vi ska gå en gång om dagen.
Vi diskuterade även möjligheten att ställa hälsodiagnoser utifrån det vi ser i toaholken. Kittfärgat (ljust gult) är inget bra, grönaktigt är inte så bra det heller, och om det finns blod i avföringen bör man kontakta läkare så att man får saken undersökt. Har man däremot dragit i sig nästan en liten rödbetsjuice behöver man inte undra varför det ser lite annorlunda ut ett tag... :D
Fredagarna har en tendens att bli lite "utanför lådan", men vi får ändå med oss en mängd livsnyttigheter! Och skitfrågan kom faktiskt upp då vi pratade om hur matspjälkningen reagerar på nikotin efter maten till exempel. Inte sällan måste man gå på toa efter en cigarett eller snus, om man nyttjar den typen av produkt, det kör igång systemet. Men det vet ju förstås ni inget om eftersom ni inte har provat eftersom ni inte är 18 år ännu!
I nästa vecka ska vi ha vårt avslutande prov. Ni skall då kunna redogöra för följande:
- hur en nervcell ser ut och är uppbyggd
- CNS och PNS och vad som ingår i de olika delarna - OCH i deras undergrupper, alltså CNS-autonoma ns med i sin tur sympatiska och parasympatiska ns. Och dels PNS-Somatiska ns med sina tre varianter av nervtrådar, sensoriska, motoriska och sammanbindande.
- hjärnans tre viktigaste delar: stora hjärnan, lilla hjärnan och hjärnstammen, samt vad de har för uppgifter/ansvarsområden.
- hjärnans utveckling från reptilhjärna till tänkande människa (hypotalamus, amygdala och hjärnbarken)
- ni kan också veta att ihop med hypotalamus och amygdala, som båda ligger mycket tätt intill hjärnstammen, finns en tredje anhopning med nerver som kallas hippocampus. Den ser ut som sjöhäst och är viktig för minnet.
- läs om hormoner i häftet ni fått ut (svart sida), memorera 2-3 st.
- kika i samma häfte för att lära dig lite om var i hjärnan de olika områdena finns. Sinnescentrana är bra att kunna (lukt, smak, syn, hörsel och känsel) lär dig ett par ytterligare.
- ta reda på varför sömn är så viktigt för hjärnan och oss som levande varelser.
OBS! GÖR QUIZEN SOM FINNS UPPE I LÄNKEN! Klicka på den, fyll i ditt namn och börja!
Använd också alla era frågelappar och förhör dig själv eller varandra!
Lycka till! /Frida
Det jag inte underströk idag var vikten av att inte vara i det sympatiska systemets grepp för länge eller för ofta, eftersom dess verksamhet bryter ner vår kropp och våra funktioner. Stresshormoner kommer ut i blodet från binjurarna, och det är tänkt att hjälpa oss att springa eller slåss. Det tar blod (och därmed även syretillförsel) från mage och tarmar för att skicka ut till kroppens muskler.
Därför är denna reaktion bra om den används just till kroppsrörelse. Om den INTE gör det kan dessa hormoner istället göra oss sjuka.
Det är viktigt att om man hamnar i stress att man försöker bilda sig en överblick av sin situation, vad kan jag sluta med, vad behöver jag mer utav, hur kan jag förhindra att stressen uppkommer på jobbet osv. Många yrken idag är väldigt stressframkallande, och det slutar alltför ofta med att folk kör på "ända in i väggen", och inte ger sig förrän kroppen helt enkelt säger stopp.
Att de äldre delarna i hjärnan tar över och bestämmer över de yngre är tydligt när man hamnar i någon sorts fobi. Eller panikångestattacker.
Jag delgav hur jag verkligen försökt att få min hjärna (den tänkande hjärnbarken 50000 år gammal) att fatta att det inte är nåt farligt att sitta kvar i stolen på biosalongen en bit in på raden, men att min reptil- och känslohjärna (300-200 miljoner år gammal) vinner i bråket eftersom dessa delar är äldre. Därför känns det för vissa (med min typ av problematik) som att man nästan håller på att svimma, spy eller kvävas i situationer som för den stora massan bara är roliga. Det sympatiska nervsystemet spelar oss då ett spratt. Denna typ av problem går tack och lov att bli av med. Men man ska veta, att för den som upplever panik i en biosalong är det verkligen ingen lek. Det är ju på ett sätt spännande vad hjärnan kan bråka med oss och våra tankar, trots allt vårt intellekt! (9C på morgonen)
Vi pratade idag också om vikten av att gå på dass! :) (Med 9D på eftermiddagen)
Kroppen mår bra av att man får ur sig sitt avfall. Vi var också övertygade om att ju nyttigare man åt, mer fibrer, grönsaker, frukt, bra kolhydrater och proteiner, desto oftare var man tvungen att på toa. Och likadant åt andra hållet - äter man skräpmat så verkar det som att kroppen inte behöver göra sig av med lika mycket, utan då kan det blir bara var tredje dag eller så. Målet är att vi ska gå en gång om dagen.
Vi diskuterade även möjligheten att ställa hälsodiagnoser utifrån det vi ser i toaholken. Kittfärgat (ljust gult) är inget bra, grönaktigt är inte så bra det heller, och om det finns blod i avföringen bör man kontakta läkare så att man får saken undersökt. Har man däremot dragit i sig nästan en liten rödbetsjuice behöver man inte undra varför det ser lite annorlunda ut ett tag... :D
Fredagarna har en tendens att bli lite "utanför lådan", men vi får ändå med oss en mängd livsnyttigheter! Och skitfrågan kom faktiskt upp då vi pratade om hur matspjälkningen reagerar på nikotin efter maten till exempel. Inte sällan måste man gå på toa efter en cigarett eller snus, om man nyttjar den typen av produkt, det kör igång systemet. Men det vet ju förstås ni inget om eftersom ni inte har provat eftersom ni inte är 18 år ännu!
I nästa vecka ska vi ha vårt avslutande prov. Ni skall då kunna redogöra för följande:
- hur en nervcell ser ut och är uppbyggd
- CNS och PNS och vad som ingår i de olika delarna - OCH i deras undergrupper, alltså CNS-autonoma ns med i sin tur sympatiska och parasympatiska ns. Och dels PNS-Somatiska ns med sina tre varianter av nervtrådar, sensoriska, motoriska och sammanbindande.
- hjärnans tre viktigaste delar: stora hjärnan, lilla hjärnan och hjärnstammen, samt vad de har för uppgifter/ansvarsområden.
- hjärnans utveckling från reptilhjärna till tänkande människa (hypotalamus, amygdala och hjärnbarken)
- ni kan också veta att ihop med hypotalamus och amygdala, som båda ligger mycket tätt intill hjärnstammen, finns en tredje anhopning med nerver som kallas hippocampus. Den ser ut som sjöhäst och är viktig för minnet.
- läs om hormoner i häftet ni fått ut (svart sida), memorera 2-3 st.
- kika i samma häfte för att lära dig lite om var i hjärnan de olika områdena finns. Sinnescentrana är bra att kunna (lukt, smak, syn, hörsel och känsel) lär dig ett par ytterligare.
- ta reda på varför sömn är så viktigt för hjärnan och oss som levande varelser.
OBS! GÖR QUIZEN SOM FINNS UPPE I LÄNKEN! Klicka på den, fyll i ditt namn och börja!
Använd också alla era frågelappar och förhör dig själv eller varandra!
Lycka till! /Frida
torsdag 28 januari 2016
söndag 24 januari 2016
Måndag 25/1 Lektion 9D
Hej!
Idag kommer ni att få vikarie då jag är hemma med vår lille 3-årige gosse som har lite feber. Det innebär ju inte något mindre arbete för er, kanske mer troligt att ni "hinner längre" när jag inte är med och babblar på om forskning om mobiler och strålning... :)
Idag vill jag att ni tillsammans jobbar lite med boken. Ni har området från sid. 230 i Puls Biologi (den med apan på) och framåt ända till 242 (förutom hormoner som vi ännu inte har gått igenom, men som ni har med på sida i ert häfte ni fått). Läs igenom och repetera, känn att ni är bekanta med allt på ett mer eller mindre djupt plan. Ni får gärna jobba tillsammans, vissa (de med behov av läs/skrivstöttning) kan få gå ut och sitta vid bordet utanför alternativt i ett grupprum och läsa högt för varandra, jag vet att ni är SÅ duktiga på att ta detta ansvar.
Längre bak i boken, på sidan 250 finns Minns Du?- och Förstår Du?-frågor. Börja jobba med dem så kommer ni att få ut mina små fina kort så fort jag kommer tillbaks (förmodligen redan på tisdag). Det räcker om ni hinner till och med fråga 11 på Minns Du? och fråga 5 på Förstår Du?
Lycka till!
/ Frida
Idag kommer ni att få vikarie då jag är hemma med vår lille 3-årige gosse som har lite feber. Det innebär ju inte något mindre arbete för er, kanske mer troligt att ni "hinner längre" när jag inte är med och babblar på om forskning om mobiler och strålning... :)
Idag vill jag att ni tillsammans jobbar lite med boken. Ni har området från sid. 230 i Puls Biologi (den med apan på) och framåt ända till 242 (förutom hormoner som vi ännu inte har gått igenom, men som ni har med på sida i ert häfte ni fått). Läs igenom och repetera, känn att ni är bekanta med allt på ett mer eller mindre djupt plan. Ni får gärna jobba tillsammans, vissa (de med behov av läs/skrivstöttning) kan få gå ut och sitta vid bordet utanför alternativt i ett grupprum och läsa högt för varandra, jag vet att ni är SÅ duktiga på att ta detta ansvar.
Längre bak i boken, på sidan 250 finns Minns Du?- och Förstår Du?-frågor. Börja jobba med dem så kommer ni att få ut mina små fina kort så fort jag kommer tillbaks (förmodligen redan på tisdag). Det räcker om ni hinner till och med fråga 11 på Minns Du? och fråga 5 på Förstår Du?
Lycka till!
/ Frida
fredag 22 januari 2016
Näst sista och sista lektionen v.3
Detta är vad som ska läggas till tidigare lektion om vad stora hjärnan och hjärnstammen har för uppgifter. Se förra inlägget.
Idag skulle vi hunnit med hjärnans utveckling och det oförberedda förhöret, men vi pratade så mycket om hur nervsystemet kan spela oss olika spratt genom att slå på alarmläge utan anledning...
Så här kommer den tavla som ni ska skriva av idag!
Del för del:
Ha en trevlig helg, nästa vecka börjar vi på sluttampen av området, lektion 7,8 och 9 av 12. Sista veckan blir det ett prov av något slag, förmodligen på torsdagen, lektion 11.
/ Frida
måndag 18 januari 2016
Lektion 5
Detta var vad vi hann med idag. Repetera och nästa gång går vi igenom resterande delar, samt lite mer ingående om varje del. Även den evolutionära påverkningen på vår hjärna, hur den har utvecklats.
/ Frida
fredag 15 januari 2016
Lektion 4 Nervcellen
Först kollade vi felkällor till vårt resultat med försöken i 9c.
Sedan gick vi i båda klasserna igenom hur en nervcell ser ut. Om jag nu säger att "axonerna är omslutna av myelinskidor, till skillnad från de kortare dendriterna, som saknar myelinskidor" så vet ni vad jag menar! OBS!OBS! på bilden står det gliacell, det är FEL. Ska stå myelinskidor.
(I 9D gick vi ej igenom dendriter och axoner, kolla bilderna).
OBS!OBS! Gliacell ska vara MYELINSKIDOR! OBS!OBS!
Repetera till nästa vecka, trevlig helg!
/ Frida
torsdag 14 januari 2016
9c:s försök med nervimpulsens fortplantning
Ibland blir det inte som man tror, enligt hypotesen borde det ju ta kortare tid med öga till öga, men där ser man att det kan finnas andra omständigheter som påverkar utfallet/resultatet! :)
tisdag 12 januari 2016
Lektion 3 9CD
Vi repeterade de olika händelserna i kroppen och vårt nervsystem vid vinkning, känna på ull och den inlärda reflexen att dra undan handen snabbt från en varm platta.
Nu ska vi börja "gräva oss inåt", och ta reda på hur nervceller ser ut, vad de har funktioner och vad som händer när de inte fungerar.
Först ett test av HUR de fungerar, genom att ta tiden på hur lång tid det tar för en nervimpuls att fortplanta sig i klassens kroppar. Vi laborerade enligt följande:
Nu ska vi börja "gräva oss inåt", och ta reda på hur nervceller ser ut, vad de har funktioner och vad som händer när de inte fungerar.
Först ett test av HUR de fungerar, genom att ta tiden på hur lång tid det tar för en nervimpuls att fortplanta sig i klassens kroppar. Vi laborerade enligt följande:
Hypotesen var att ju längre sträcka desto längre tid skulle det ta. Ju mer sträcka inuti oss som impulsen måste tillryggalägga, desto längre tid alltså.
Vi provade olika sätt, men lyckades faktiskt få fram en och samma hastighet, ungefär, genom våra beräkningar.
Nästa lektion går vi igenom nervcellen och dess byggnad.
/Frida
måndag 11 januari 2016
fredag 8 januari 2016
Lektion 1
Idag fick vi tillfälle att ses en extra lektion då vår period egentligen börjar först på måndag i v.2, så vi kör på direkt.
Skillnaden mellan vinkningen och att du registrerar att ullen på ett får känns mjuk och krullig är följande:
1) Känselceller på handen känner på ullen.
2) Signaler skickas in till hjärnan och dess känselsinnescentrum
3) Hjärnan tolkar intrycken från hudens signaler. Det känns mjukt och krulligt.
De första tre stegen är samma, men denna gång "gör vi inget åt det", vi bara noterar att det känns mjukt.
Nästa lektion ska vi jämföra vad som händer på den sista bilden, den med en hand på en varm platta.
/ Frida
Vi repeterade förra området och ni fick tillbaks proven för en genomgång, sen började vi med denna periods område:
Hjärnan och nervsystemet.
Vad tror du händer i din kropp när du ser någon du känner på stan och vinkar?
Egentligen är den första händelsen lite av en tvåstegsraket. Först uppfattar ögonen något som de i sin tur sänder in till hjärnan som signaler och som hjärnan tolkar. Hjärnan börjar leta i sina olika minnesplatser och vips hittar den "filen" med den person som du har framför dig. Du känner igen personen. Alltså ska du nu visa detta genom att hälsa med en vinkning. Hjärnan skickar då ut signaler genom ryggmärgen och sedan ut genom armen till ett antal muskler som får instruktion om att de ska dra sig samman och du vinkar!
1) Ögonen ser
2) Signaler skickas in till synsinnescentrum i hjärnan
3) Hjärnan tolkar synintrycken - personen känns igen
4) Hjärnan skickar signaler ut till ryggmärg och arm att musklerna ska dra ihop sig.
5) Armen vinkar.
Skillnaden mellan vinkningen och att du registrerar att ullen på ett får känns mjuk och krullig är följande:
1) Känselceller på handen känner på ullen.
2) Signaler skickas in till hjärnan och dess känselsinnescentrum
3) Hjärnan tolkar intrycken från hudens signaler. Det känns mjukt och krulligt.
De första tre stegen är samma, men denna gång "gör vi inget åt det", vi bara noterar att det känns mjukt.
Nästa lektion ska vi jämföra vad som händer på den sista bilden, den med en hand på en varm platta.
/ Frida
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)