3. Blod består av blodkroppar och blodplasma (en gulaktig vattenlik vätska med lösta ämnen i sig som näringsämnen och avfall).
4. De röda blodkropparna ska transportera hämta syre i lungorna och sedan transportera det till celler i kroppen som behöver det, och sedan ta emot cellernas avfall, koldioxid, och transportera det ut ur kroppen genom utandning.
5. Du har ca fem liter blod i kroppen.
6. När blodet levrar sig så kommer blodplättar till ett sår, skadan på blodkärlet, och hakar fast i varandra. Ett nätverk av trådar bildas som gör att olika slags blodkroppar fastnar och såret täpps till. Ämnet fibrinogen om vandlas till fibrin och det är då som nätverket av trådar skapas.
7. Kranskärlen förser hjärtat med syre och näring. De sitter på hjärtats utsida och är mycket viktiga för att hjärtat, som är kroppens viktigaste muskel, ska orka jobba, dygnet runt 24:7.
8. Klaffarna mellan förmak och kammare inuti hjärtat kallas för segelklaffar. Portarna ut från hjärtat, till AORTAN och lungartären, de klaffarna är mycket mer hårda och kompakta, de kallas fickklaffar. Helt annan karaktär på dem jämfört med de klaffar som finns mellan de olika rummen.
9. a) Artär: leder alltid blodet FRÅN hjärtat. Alla gånger utom i lungartären så är det SYRERIKT blod som transporteras i artärer. Väggarna är tjocka, för att klara av det höga trycket som uppstår när vänster kammare tar sats för att skicka ut blodet upp till hjärnan, och ut i armar och ben. Väggarna är elastiska och har kraftiga muskler.
b) ven: leder alltid blodet TILL hjärtat. Alla gånger utom i lungvenen så är det SYREFATTIGT blod som transporteras i vener. Venerna har tunna väggar, saknar muskler, behöver inte stå emot så hårt tryck eftersom blodet är på väg tillbaks till hjärtat. Venerna har även klaffar inuti för att blodet inte ska åka tillbaks och stanna i benen till exempel. Muskler runt om venerna hjälper till att sköta blodflödet tillsammans med klaffarna. Se bilder sid 192 i häftet.
c) kapillär: de är övergången mellan artärer och vener. När en cell ska ta emot syret måste det vara extremt tunna väggar av blodkärl för att syret ska kunna gå igenom dem, likt ett spöke tänker jag. Det blir det i kapillärerna. De är endast en cell tjocka, dvs yttepyttetunna! Titta på bilden på sid 193 i häftet så förstår du vad jag menar!
10. De vener som innhåller syrerikt blod är ju de som kommer till hjärtat från lungorna, med nytt fräscht syre som ska skickas runt till kroppens alla celler, bara det kommer in i hjärtats vänstra del och får en rejäl skjuts av vänster kammare slutligen. Så : lungvenerna har syrerikt blod med sig!
11. Blodet pressas fram i venerna med hjälp av muskler som sitter utanför blodkärlen, och klaffar som finns inuti. Det kallas för "muskelpumpen".
12. Ämnesutbytet mellan blodet och kroppens celler sker i kapillärerna som finns runt alla celler i vår kropp. Sammanlagt har vi ca 100 000 km kapillärer om vi skulle lägga dem på rad. Sjukt mycket! :)
13. Lymfsystemet är ett system som ligger parallellt med blodomloppet i vår kropp. När blodvätskan pressas ut ur blodkärlen så bildas det man kallar för vävnadsvätska. Den måste ju ta vägen någonstans, och då sugs den upp utav lymfsystemets lymfkärl, som alltså finns i anslutning till blodkärlen, mycket smidigt! Då kallas vätskan för lymfa (alltså när blodvätska pressats ut ur blodkärl och sugits upp av lymfkärl kallas vätskan för LYMFA).
14. Lymfkörtlarna, som är en del av lymfsystemet (se bild på sid 189 i häftet), sitter som små bollar lite här och var i din kropp, men tittar du noga ser du att de är fler i ljumsken, runt aortan, i armhålorna och på halsen. Det är där som läkaren klämmer och känner på dig om du kommer in med någon infektion. Dessa svullnar nämligen om kroppen arbetar för högtryck med att bekämpa någon bakterie till exempel. Nåväl, lymfkörtlarna innehåller vita blodkroppar som renar lymfan från bakterier och döda celler. När det är gjort kan den renade lymfan återgå till blodet igen, och det sker genom nyckelbensvenerna (se bild igen).
15. När ett virus kommer in i din kropp börjar vissa vita blodkroppar att direkt angripa, koda av och tillverka antikroppar mot viruset för att besegra det. Febern går ner och man blir frisk. Antikropparna som bildats är fler än vad som var nödvändigt, och kommer att finnas kvar i kroppen ett tag. Det gör att om du utsätts för samma smitta inom relativt kort tid igen, så blir du inte sjuk, för kroppen "motar Olle i grind" (som vi sa förr, känner ni till uttrycket? Det betyder att man tar hand om inkräktarna omedelbart och dödar dem så att de inte hinner infektera kroppen. Det betyder inte att det är Olle som gör detta, utan det är en liknelse med att man förr helt enkelt inte släppte någon in genom grinden ens, om det var något misstänkt. Hade han fått komma in i stugan kunde det blir riktigt dumt. Alltså motades han redan i grinden, utanför grusgången. :) ) När det finns antikroppar kallas det att man är immun. Det blir du mot vissa sjukdomar, for life, som till exempel vattkoppor. Har du haft det en gång, så får du det aldrig igen.
16. Frågan om allergi är lite komplicerad, men i stort kan man säga att kroppens immunförsvar överreagerar och det ger symptom som snuva, klåda eller rinnande ögon.
Ett ämne man utsätts för kommer nära vissa celler, sk mastceller, och på dessa sitter antikroppar och är liksom beredda med det försvaret som de producerat (histamin), så att när det blivit riktigt packat med antikroppar på en mastcell och den kommer i kontakt med ämnet (mjölet, katten eller liknande) igen så får antikropparna fullständigt spel och slår på stora trumman (återigen en liknelse - betyder att de reagerar väldigt kraftfullt) och släpper ut ALLT histamin de byggt upp. När histaminet når slemhinnorna i din kropp uppstår den allergiska reaktionen, som vissa av er kanske upplevt. Själv har jag varit allergisk mot katt sen jag födde vårt första barn (över en natt så blev jag allergisk mot vår egen katt, helt galet, men sant), och det visar sig genom att mina ögon rinner, näsan täpps igen och det känns som att lungorna typ stryps på luft. Nu (16 år senare) har vi skaffat två små sötisar och jag jobbar med att utsätta min kropp för dessa gullisar och allt deras allergiskit och försöker att låta bli allergimedicin. Än så länge går det bra, kan också bero på att de inte får vara i sovrummet, min kattfria zon.
17. Blodgrupperna i vårt AB0-system (utläses A B noll) är A, B, AB och 0. Dessutom lägger vi till ett + eller ett - och säger att vi "positiva" eller "negativa" när det gälller Rh, Rhesusfaktorn. Så blodgupper man kan ha är till exempel: ARh-, BRh+, ABRh+, men vi skriver ofta inte ut Rh utan nöjer oss med enbart tecknen: A-, B+, AB+, osv.
Stort lycka till!
Kram Frida p.s lägger in lite bilder på mina allergener hemma...d.s.
