Biologiblogg åk 9

måndag 16 februari 2026

Lite sammanfattat av vad vi gjort hittills

Vi har gått igenom och beskrivit våra tre olika typer av blodkärl: arträrer, vener och kapillärer.

Sedan har vi påbörjat genomgång av vad blodet innehåller, dvs blodkroppar och plasma. Plasman består utav vatten, salter, glukos, fett och hormoner.

Vi har även tre olika typer av blodkroppar som har olika uppgifter i vår kropp. Röda blodkroppar, vita blodkroppar och blodplättar. De senaste har vi inte gått igenom än, det tar vi på nästa lektion.

Det kan vara intressant att veta vad siffrorna och bokstäverna står för om man tar en "blodstatus" på en vårdcentral eller ett sjukhus. Vanligtvis ser man bokstavskombinationer som Hb, LPK och TPK (och lite mer, men vi behöver ju inte ta med allt) och Hb är alltså hemoglobinhalten, dvs hur bra blodet är på att transportera syre, LPK är antal vita blodkroppar, som ökar vid en infektion då de behövs för att bekämpa inkräktarna, och TPK som är antal blodplättar, vilka behövs för att blodet ska koagulera om vi fått ett sår.

Ibland tar man också en så kallad "sänka". Då mäts hur snabbt blodkropparna klumpar ihop sig och sjunker i ett rör med blod under en timme. Det mäts i antal mm, och står som SR i blodprovet. Ju snabbare blodkropparna sjunker desto större är infektionen.

En snabbsänka, CRP, tas kanske oftare, och då mäts ett halten av ett särskilt protein som levern bildar vid en infektion. Det ligger under 10 när man är frisk.